klippte klorna!
Jag lyckades även börja klippa klorna på Ilhan och Juntti. Det gick faktiskt bra, men jag tar det lugnt, så att de inte blir rädda för det. För en "logg bok" så att jag vet vilka jag klippt och på vilka tassar, innan de har slingrat sig ur mitt grepp :-)
ikväll blir det några tassar till! Anledningen till att jag kom på dett klippa dem nu är för att de börjat klösa lite på soffan, inte bara på klöspinnen, som de är duktiga att använda....
huuuu
En liten skräck historia....
I lördags när jag kom hem efter att ha vart ute och firat en kompis födelsedag går jag ut på balkongen som jag lämnat öppen pga det varma och sköna vädret, för att få in katterna så att jag kan stänga. Jag har satt upp ett nät så att de inte ska kunna ramla ner om de blir nyfikna på vad som är ovanför räcket... Nätet är av typen bärnät för att hålla fåglar borta...
Hur som helst. Väl ute på balkongen ser jag på alla katter som skuttar in. Casal sitter kvar och jag böjder mig ner för att putta in honom, varpå han försöker gå men börjar skrika (igen troligtvis) för att han sitter fast i nätet med en klo. Jag som varken vet hur länge han suttit där, hur mycket panik han haft, hur ont det gör, eller hur han sitter fast får själv fullständig panik när jag inser att jag inte bara kan trassla ut honom. Jag springer in för att försöka få mer ljus för att se hur han sitter fast, men till ingen nytta. Jag vet inte om han skriker hela tiden, men troligtvis, eftersom jag känner hur både ångesten för att ha lämnat balkongdörren öppen och sympatin hur ont han har blir värre när jag inser att jag inte kan få loss honom. Jag håller i han då jag vet att det måste göra mindre ont om han inte drar, samtidigt som jag skriker på min pojkvän (som är på toaletten) att hämta en sax. Han fattar inte att det är akut och gråten tar över. Jag försöker mellan hulkningarna att få honom förstå vad jag behöver. Jag vet egentligen inte hur lång tid det tar, men det känns som en evighet tills han kommer med en kniv.
Han får hålla i Casal medans jag skär i nätet som han sitter fast i. Det går relativt snabbt tills han är lös. Under den tiden har jag instinkivt hållt mig lugn, men bryter ihop när Casal springer in. Efter att sen konstaterat att Casals framtass är dubbelt så stor som den andra kan jag ändå lugna ner mig när jag ser att han busar omkring nästan helt ostörd av sin svullna tass.
Dagen efter har svullnaden i stort sett gått ner helt, och han verkar inte ha några preoblem alls med tassen.
Det var verkligen en otrevlig händelse, men tur att det inte var farligare än att han satt fast!
går inte att skicka
Corale

Ilhan, Corale och Pelle

Ilhan där i bakgrunden också :-)

Så mysig katt! Hon hårar dock ganska mycket just nu :-)
Pellegrino


Det är tydligen ovanligt med hel-röda hannar. Pelle är en söt och försiktig liten kisse.
Juntti



Ilhan


Casal

Här är min stora pojke.


Så fin han är!
Idag, förmodligen, kommer alla läggas ut på hemsidan så att det går att boka in ett möte. Jag vet inte riktigt hur det går till, men folk kommer i alla fall komma hem till mig och kolla på sötingarna!
intervju
Sista dosen gick den med, även om det kommer ut en hel del genom mungiporna :-P
I måndags var Eva-lotta och hälsade på. Hon och några till ska försöka ta upp tidningen Jamaren, som är en tidning som säljs vid olika evanemang och meddlemmar. Meningen med besöket var en artikel om akuthemsverksamheten. Då nästa års almenacka kommer vara om famlijer tyckte hon att det passade med en familj i artikeln också. Hon tog lite foton på kissarna.
Vi får väll se vad hon skriver ihop, för jag tyckte inte att hon frågade så mycket om katterna. Artikeln kommer kanske vara en allmän berättelse om akuthem, och sen ha lite exempel och kommentarer från akuthussar och -mattar. Det ska bli spännande att se! :-)
andra dosen
Aldrig mer flytande, piller är nog bättre! :-)
avmaskning
Jag började med den jag fick tag på först. Tror det var Juntti. Även fast man höll igen munnen så lyckades han sputa ut det, så det var vita prickar på alla mina kläder och delar av golven i alla rum, efter att alla fyra ungar gjort likadant. När jag gick och torkade upp efter Pelle sprutat ner hallgolvet såg jag att det var lite blod i spottet, vet inte om jag råkat repa lite i tandköttet eller vad som hänt...
Corale vågade jag inte göra på själv. Om hon börjar slingra sig och rivas kan det göra ont. Jag tog pojkvännen till hjälp som höll i henne. Men det gick jättebra. Han sa att hon inte sprattlade mycket alls.
På bipacksedeln stod det att kräkningar kan förekomma. Det kan jag säga att de gjorde. Två spyor hittils imorse.
Bara två dagar kvar, och många fler sprutor!
vaccination
fina foton
tillbaka på katthemmet
Vi får hoppas att någon annan vill ta hand om honom!
De var upphittade iaf
När jag var på katthemmet i tisdags och hämtade mat och strö fick jag veta att det inte alls var som jag trodde med hur de kom till Bagis. De hade tydligen blivit dumpade och upphittade av en person som körde dem dit.

Pellegrino & Illhan
Allt går jättebra med tuut-tuut c/o!
De växer så det knakar för varje dag som går. De klättrar mer och mer. Det roligaste måste vara att se de hoppa ner från soffan, då landar de med ett duns på magen nästan :-) Efter det är det nog kuligast att se dom bråkleka med varandra. Brottas omkring...
Tuut-tuut och co-co sover i min säng. De andra gör nog det när jag inte ser bara. Hur gosiga som helst! Utom raj-raj och KR som är lite skygga, men inte alls som Lanzerac och dom! Tuut-tuut's Mamma är hur trevlig som helt. Går och stryker sig mot en, och vill bli klappad mest hela tiden :-)
På måndag kommer Annica och vaccinerar de små liven.
Vaddå tuut-tuut???
Kattungen med mest vit kallar vi för tuut-tuut hemma. Den med mindre vit för co-co. Skäldisen för KR (klätter-rackare) och den röda för rajj-rajj. Mamman kallas helt enkelt för tuut-tuut's Mamma. :-D
MEN
Jag har bestämmt mig för två riktiga namn:
-rajj-rajj heter Pellegrino AKA Pelle
-KR heter Illhan (det är ett "I" som Ivar och två "l" som Lars) Döpt på beställning av mina kollega med passande samma namn