Tomt
Hihi, när vi kom dit och jag släpte ut dem i sin bur såg Corale Ca'Bianca på andra sidan plexiglaset och blev helt tokig :-P Så Marja var tvungen att sätta upp ett lakarn så att hon inte såg henne.
tre katter kvar
Andra fördelar är ju att det går mindre mat, mindre att mocka i lådan, mindre hår och mindre stök.
Marja ringde igår och sa att Corale måste åka till katthemmet snart, för de har lediga burar :-( Jag vill verkligen inte att hon ska behöva va i en bur. Hon är ju så himla gullig! Men å andra sidan kommer hon säkert att få åka hem mycket tidigare om hon är på katthemmet. Det är mycket större och snabbare omsättning där än från akuthemmen. Hon ska ju kastreras också, så jag tror att hon kommer stanna hos mig tills alla ungar åkt hem. Om det inte blir så att Kajsa tackar nej: då kanske alla tre får åka till katthemmet :-(
Det jag personligen tycker verkar lite konstigt är en artikel från Expressen som jag läste på kattehemmets hemsida. Där står det att de måste tacka nej till 30 katter om dagen: hur kan det då vara lediga burar när jag erbjuder mig att ha kvar dem hos mig?
Farväl Casal
Jag höll honom och gosade hejdå, men det kändes som att det intever riktigt tillräckligt. Jag ville nog säga hejdå lite längre till min lilla bebis. Men men, han har det nog bra hos Katarina :-)
Juntti :,(
I måndags (den 11e augusti 2008) var Katarina#1 hemma hos oss för sin tredje och sista titt på sin misse Juntti, som hon bokade efter första besöket. Allt gick bra, och även fast hon gillade Casal mycket också så kände hon sig nöjd med valet av sin lite lugnare unge.
Jag och min pojkvän Jari ligger i soffan och kollar film. Klockan är närmare 21. Då ringder/knackar det på dörren. Jag öppnar och där står en förvirrad granne och undrar om det är jag som har en röd-vit kattunge? Jag säger ja och kollar mig runt. Jag förstår ju genast att han inte är i lägenheten och inser snabbt att det är Co-Co som saknas. Samtidigt som hon berättar att hon sett honom komma flygandes från mitt fönster förstår jag det, och får panik! Samtidigt som det gäller att handla fort ska man i denna panik försöka handla lugnt och förståndigt. Det gör jag inte! Jag får bilden av en mosad kisse och börjar gråta. Jag ber Jari gå och hämta/kolla på honom medans jag får med mig det nödvändiga. Grannen säger att han fortfarande lever, att han inte ser läskig ut (förutom att det blöder ur hans mun). Men jag vägrar följa med. I min förvirring åker jag ju ner med hissen efter dom. Men väl nere, utan något sällskap inser jag att hon sa "där uppe". De hade åkt till en våning ovanför mig för att leta efter ägaren. Jag åker upp till 7an. Där hittar jag en skara människor, men jag tar bara med mig Jari och buren med Juntti i hissen för att bege mig till Södra Djursjukhuset.
Påvägen dit ringer jag för att föranmäla oss, men de stänger om några minuter och hänvisar mig att åka till Bagarmossen. Där det en gång startade. Vi åker dit.
Han piper till en gång och försöker röra på sig, men annars ligger han helt stilla. Jag försöker se om han andas, men det är svårt genom buren i bilen. Jari berättar att han pep till när han la in honom i buren, men att han annars var still. Han tyckte det såg ut som att i alla fall ena hans framtass var bruten, men att det är i stort sätt självklart att han brytit mycket mer än så efter ett sånt fall.
Vi kommer in direkt när vi väl är framme i Bagarmossen. Men jag tror det värsta. Jag öppnar buren och konstaterar att han inte hade klarat det hela vägen. Sköterskan där vill ändå kolla, och visst är det så. Plutten orkade såklart inte. Jag ver förvånad att han lyckades överleva fallet, det kanske hade vart bättre för han om han hade deckat på stört.
Vi hoppas verkligen att han inte kände allt för mycket smärta, och att han är på ett bättre ställe nu!
Vila i Fred lilla gubben! Alla vi saknar dig hemma!!!
ANMÄL INTRESSE!
Nu liggar alla katter äntligen uppe på hemsidan! Du hittar dem här. Anmäl intresse genom att skicka ett mejl till [email protected] då vidarebefodrar dem det till mig så kontaktar jag dig och vi kommer överens om när du kan komma för att kolla på katterna. Vid första besöket får man boka en (eller fler!) katt. Sen får du komma två gånger till innan du kan ta hem katten (katterna!). De säljs till ett pris runt 500 kr.
Självklart önskar alla att katten har en kompis, antingen om du redan har en katt, eller om du kanske vill ha ett par syskon?
Nu hoppas vi på att någon anmäler intresse, så att Casal, Juntti, Corale, Ilhan och Pelle får åka hem! :-) Och inte får vi glömma Ca'Bianca och Lanzerac som fortfarande är på katthemmet/akuthem.
klippte klorna!
Jag lyckades även börja klippa klorna på Ilhan och Juntti. Det gick faktiskt bra, men jag tar det lugnt, så att de inte blir rädda för det. För en "logg bok" så att jag vet vilka jag klippt och på vilka tassar, innan de har slingrat sig ur mitt grepp :-)
ikväll blir det några tassar till! Anledningen till att jag kom på dett klippa dem nu är för att de börjat klösa lite på soffan, inte bara på klöspinnen, som de är duktiga att använda....
huuuu
En liten skräck historia....
I lördags när jag kom hem efter att ha vart ute och firat en kompis födelsedag går jag ut på balkongen som jag lämnat öppen pga det varma och sköna vädret, för att få in katterna så att jag kan stänga. Jag har satt upp ett nät så att de inte ska kunna ramla ner om de blir nyfikna på vad som är ovanför räcket... Nätet är av typen bärnät för att hålla fåglar borta...
Hur som helst. Väl ute på balkongen ser jag på alla katter som skuttar in. Casal sitter kvar och jag böjder mig ner för att putta in honom, varpå han försöker gå men börjar skrika (igen troligtvis) för att han sitter fast i nätet med en klo. Jag som varken vet hur länge han suttit där, hur mycket panik han haft, hur ont det gör, eller hur han sitter fast får själv fullständig panik när jag inser att jag inte bara kan trassla ut honom. Jag springer in för att försöka få mer ljus för att se hur han sitter fast, men till ingen nytta. Jag vet inte om han skriker hela tiden, men troligtvis, eftersom jag känner hur både ångesten för att ha lämnat balkongdörren öppen och sympatin hur ont han har blir värre när jag inser att jag inte kan få loss honom. Jag håller i han då jag vet att det måste göra mindre ont om han inte drar, samtidigt som jag skriker på min pojkvän (som är på toaletten) att hämta en sax. Han fattar inte att det är akut och gråten tar över. Jag försöker mellan hulkningarna att få honom förstå vad jag behöver. Jag vet egentligen inte hur lång tid det tar, men det känns som en evighet tills han kommer med en kniv.
Han får hålla i Casal medans jag skär i nätet som han sitter fast i. Det går relativt snabbt tills han är lös. Under den tiden har jag instinkivt hållt mig lugn, men bryter ihop när Casal springer in. Efter att sen konstaterat att Casals framtass är dubbelt så stor som den andra kan jag ändå lugna ner mig när jag ser att han busar omkring nästan helt ostörd av sin svullna tass.
Dagen efter har svullnaden i stort sett gått ner helt, och han verkar inte ha några preoblem alls med tassen.
Det var verkligen en otrevlig händelse, men tur att det inte var farligare än att han satt fast!
går inte att skicka
Corale
Ilhan, Corale och Pelle
Ilhan där i bakgrunden också :-)
Så mysig katt! Hon hårar dock ganska mycket just nu :-)
Pellegrino
Det är tydligen ovanligt med hel-röda hannar. Pelle är en söt och försiktig liten kisse.
Juntti
Ilhan
Casal
Här är min stora pojke.
Så fin han är!
Idag, förmodligen, kommer alla läggas ut på hemsidan så att det går att boka in ett möte. Jag vet inte riktigt hur det går till, men folk kommer i alla fall komma hem till mig och kolla på sötingarna!
intervju
Sista dosen gick den med, även om det kommer ut en hel del genom mungiporna :-P
I måndags var Eva-lotta och hälsade på. Hon och några till ska försöka ta upp tidningen Jamaren, som är en tidning som säljs vid olika evanemang och meddlemmar. Meningen med besöket var en artikel om akuthemsverksamheten. Då nästa års almenacka kommer vara om famlijer tyckte hon att det passade med en familj i artikeln också. Hon tog lite foton på kissarna.
Vi får väll se vad hon skriver ihop, för jag tyckte inte att hon frågade så mycket om katterna. Artikeln kommer kanske vara en allmän berättelse om akuthem, och sen ha lite exempel och kommentarer från akuthussar och -mattar. Det ska bli spännande att se! :-)
andra dosen
Aldrig mer flytande, piller är nog bättre! :-)
avmaskning
Jag började med den jag fick tag på först. Tror det var Juntti. Även fast man höll igen munnen så lyckades han sputa ut det, så det var vita prickar på alla mina kläder och delar av golven i alla rum, efter att alla fyra ungar gjort likadant. När jag gick och torkade upp efter Pelle sprutat ner hallgolvet såg jag att det var lite blod i spottet, vet inte om jag råkat repa lite i tandköttet eller vad som hänt...
Corale vågade jag inte göra på själv. Om hon börjar slingra sig och rivas kan det göra ont. Jag tog pojkvännen till hjälp som höll i henne. Men det gick jättebra. Han sa att hon inte sprattlade mycket alls.
På bipacksedeln stod det att kräkningar kan förekomma. Det kan jag säga att de gjorde. Två spyor hittils imorse.
Bara två dagar kvar, och många fler sprutor!
vaccination
fina foton
tre killar
Alla ungar är hanar förutom sköldisen såklart :-)
Ca'Bianca har åkt
Vi får hoppas att hon utvecklas bättre på katthemmet och att hon kan få ett hem även fast hon är så rädd.
Nu är det bara att vänta på en ny liten rackare som förhoppningsvis inte kommer kissa i min säng :-)
